tisdag 25 november 2008

Konsten att kommunicera

Häromdagen var det bestämt att mitt "span" och jag skulle höras under helgen och träffas och göra något tillsammans med barnen. Vad som hände var att jag inte hörde ett ord av honom varken under helgen eller måndag, tisdag. Själv ringde jag och sms:ade men utan framgång. Till slut hördes han av idag och meddelande att han hade sovit över hos vänner och inte haft någon kredit på telefonen. Detta har hänt tidigare och vi har flera gånger missförstått varandra om vart vi ska ses eller när vi ska höras eller så har helt enkelt något annat (intressantare) dykt upp i hans liv och han har inte hört av sig eller inte haft mottagning på telefonen så jag blev inte förvånad av detta men dock besviken igen. Jag måste säga att jag är en person som har mycket svårt för sådant här beteende. Lovat är lovat. Visst, ibland glömmer även jag att höra av mig fast det är bestämt men då beror det på att jag pga. stress fått hjärnsläpp eller att något annat med sonen kommit emellan, men detta händer sällan. Jag ser mig själv som en god kommunikatör och tycker att mina vänner och överenskommelser är viktiga. Ofta känns det som om det är jag som är drivande i kommunikationen med mina vänner, och det är ok, men i söndags kändes det faktiskt inte ok längre. I dagens samhälle med telefoner, sms-funktioner, email, facebook och annat finns det ingen ursäkt för att inte i alla fall slänga iväg ett sms om man inte har tid eller möjlighet att ses. Och tyvärr har jag märkt att det oftast är mina manliga bekanta som är sämst på att svara på sms, ringa, hålla sig till överenskomna träffar osv. Vadan detta? Är kommunikation inte lika viktigt för män som för kvinnor? Eller lever de enligt principen att "om jag inte hör av mig måste hon fatta att jag har annat för mig?" Ja, jag vet inte, men trist är det, och särskilt tråkigt naturligtvis i detta fall eftersom jag tycker om mitt "span" mer än som vän och eftersom detta har hänt flera gånger förut. Det föder frågan att tänk om vi var ett par och han gång efter annan "glömde" att höra av sig för att något annat dykt upp, hur kul skulle det vara?

1 kommentar:

Charlotta Åberg sa...

usch ja. detta var ett återkommande problem mellan mig och mitt ex, men jag tror inte att det är en mannlig/kvinnlig grej. jag har flera kvinnliga 'vänner' som är exakt lika dana.