En hyllning till familjen

Igår kom min bror på middag. Det var mysigt. Han och sonen har fått jätte bra kontakt så det är roligt, och viktigt. Jag tänkte på hur min familj faktiskt har vuxit de senaste åren. Först minskade den drastiskt för att mamma som var familjens hjärta och sociala medelpunkt försvann, och sedan ännu mer för att jag skilde mig från min man, men nu har den vuxit igen genom att jag har ännu närmare kontakt med syskon, vänner, kusiner, mostrar, fastrar och vänner till mamma. Det är jätte härligt och jag kan se hur sonen njuter av att vara omgiven av varma, omtänksamma människor som inte passar in i den klassiska kärnfamiljmallen men som med sin närhet och närvaro är så viktiga i hans och mitt liv. Hurra för familjen!