Kulturarbetarens lott

I helgen hade jag besök av min fina väninna J som arbetar som regissör, eller försöker försörja sig som regissör ska man väl säga för vad svårt det förefaller att överleva som konstnär i dagens Sverige. Det lönar sig helt enkelt inte att jobba för man får mer genom A-kassan. Och trist att konstvärlden, filmvärlden och alla andra kreativa sfärer i Sverige verkar lamslås av att man ska ha de rätta kontakterna och av konstiga trender, eller kritikers subjektiva smak. Jag har flera vänner som sitter i samma sits och beundrar verkligen dem. De är alla ambitiösa, duktiga, talangfulla, och ändå lossnar det inte. Det verkar mer vara en fråga om att vara en aggressiv försäljar-/marknadsföringstyp som är beredd att vända ut och in på sig själv på varenda vernissage eller filmvisning än om talang. Trist. När ska en fattig kulturarbetare få ett "break" undrar jag.