Vad som händer i ens huvud ibland...

Häromdagen lärde jag mig en värdefull läxa: att man inte ska projicera saker på människor omkring en utan att ta reda på hur det verkligen ligger till. Jag hade en halvbra dag i tisdags; kände mig inte i form och gick omkring på jobbet med en känsla av olustighet. Jag fick för mig att både kollegor och andra närstående var irriterade och trötta på mig. Jag lyckades hetsa upp mig så till den grad över detta tillstånd att jag till slut var helt övertygad om att flera personer var arga och sura på mig av någon outgrundlig anledning och att jag var tvungen att konfrontera dem vid ett senare tillfälle (till min stora fasa eftersom jag är mycket konflikträdd). Som det sedan visade sig var ingen av personerna i fråga sura på mig alls. Den ena var inte ens sur. Jag fick mig en tankeställare: tänk vad problem man kan skapa av ingenting och hur många konflikter som kan uppstå av ingenting eller enbart för att jag känner mig olustig och osäker och tvekar med att ta reda på hur det egentligen ligger till- tala om projicering!