fredag 24 oktober 2008

Det blir aldrig som man tänkt det (i kärlek)


Igår var min finaste väninna S, mitt fd. span (den rike) och jag på Söders Hjärta http://www.sodershjarta.se/ och drack lite vitt vin. Det var mycket trevligt och S och jag satt och pratade (innan den rike kom) om hur svårt det är att hitta en bra man och hur ofta det är man gillar någon som inte gillar en tillbaka och så är det alltid någon annan som gillar en som man inte gillar själv. Jo... och det fick jag bevis för redan innan kvällen var slut för när S hade gått tyckte den rike att det var lagom att gå hemåt, klockan var 21, och "bra" tänkte jag för i vanliga fall brukar det bli alldeles för sena kvällar när vi är ute tillsammans så jag hängde glatt på. Och vi började gå mot Slussen och ner i tunnelbanan då han tog min hand i sin och bestämt styrde mot Nackabussarna. Mm... tänkte jag. vad händer här? Så jag frågade "men du ska väl inte ner här, du bor ju inte alls åt det här hållet?" - då kom han av sig lite och sa att han nog kunde ta en tunnelbana åt sitt håll. Och jag smet iväg, in i min buss. Efteråt tänkte jag att så var det nog, han ville ju så klart följa med mig hem... tyvärr ska jag säga för jag är ju inte intresserad av honom... utan av någon helt annan!

3 kommentarer:

Kajsa sa...

Bra av honom ändå tycker jag. Pluspoäng till alla som vågar ta initiativ!

Nina sa...

Ja, det var tufft av honom. Krävs en hel dl mod för att göra det. Är du säker på att det inte kändes lite pirrigt häftigt då?

Malinologues sa...

Håller med om att det var modigt... men nej... inget pirr!